Inledningen som byter perspektiv

Förra veckans kommunikationsövningar, hisspresentation och tweet, gick ut på att, mycket kort, presentera ett ämnesområde för någon som inte är specialist. En annan övning med samma syfte – att träna förmågan att väcka intresse och få läsaren att vilja veta mer – är den populärvetenskapliga inledningen. Övningen går till såhär:

Utgå från en vetenskaplig artikel eller ett kapitel i en lärobok, där texten nu ska arbetas om så att den i stället passar i ett populärvetenskapligt magasin. Uppgiften är inte att skriva en hel artikel, utan bara rubrik och ingress. En sådan inledning ska alltså rikta sig till den breda allmänheten som läser för nöjes skull och för att lära sig mer om ämnet. Det betyder att läsaren först och främst måste övertygas om att ämnet är intressant och artikeln värd att läsa vidare efter inledningen.

Precis som i hisspresentationen och tweeten behöver skribenten därför skifta perspektiv, till läsarens, och tänka sig in i vad denne redan känner till om ämnet och vilken ny kunskap som kan vara intressant. För att locka till läsning krävs det då att rubrik och ingress utgår från något som engagerar och berör, och som kan kopplas till läsarens vardag. Om skribenten inte lyckas med detta lämnar läsaren antagligen artikeln därhän och bläddrar vidare till nästa. Den populärvetenskapliga inledningen blir på så sätt en övning i att lyfta fram varför ämnet är intressant i ett större sammanhang. Den kan samtidigt vara ett sätt för skribenten själv att upptäcka nya aspekter av sitt ämne.