Så lär sig teknologer kommunicera

För en civilingenjör räcker det inte att vara bra på teknik. Det gäller också att kunna kommunicera sin kunskap, precis som inom alla yrken. Därför har Lunds Tekniska Högskola satsat på att göra teknologer bättre på att skriva och tala. Under ett år har jag, tillsammans med Sara Santesson, lett projektet Kommunikation i teknisk utbildning (ett systerprojekt till KomNU, Kommunikation i naturvetenskaplig utbildning). Och nu syns resultatet: teknologerna blir verkligen bättre på kommunikation när de får träna på ett systematiskt sätt!

Alla LTH-lärare som har medverkat summerar och utvärderar hur muntliga och skriftliga övningar har vävts in i ämneskurserna. I flera fall poängterar de att övningarna inte bara har förbättrat teknologernas förmåga att kommunicera, utan också har gett dem en ökad förståelse av ämnet. Andra positiva bieffekter är ett ökat engagemang och ansvar bland studenterna. Fler håller deadline och texterna blir bättre, och det i sin tur sparar lärarresurser när läraren slipper ägna sig åt att påminna och att rätta undermåliga texter. En intressant iakttagelse är också att kvinnor visar särskilt stort intresse för kommunikationsövningarna. Kanske kan ett ökat inslag av kommunikation rentav göra tekniska utbildningar mer attraktiva för kvinnor?

Alla erfarenheter från projektet finns samlade i rapporten Så utvecklas teknologers kommunikativakompetens – LTH-lärares erfarenheter av kommunikationsundervisning. Vi hoppas att den ska vara till inspiration för fler!

Så blir studenter bra på att skriva

Frågan om hur studenter kan bli bättre på att skriva är ständigt aktuell. Den lyfts allt som oftast och överallt. Några svar på frågan syns mera sällan. Men efter vår storsatsning på kommunikation i de naturvetenskapliga utbildningarna vill vi tro att vi är svaret på spåren. Mer än sjuttio lärares erfarenheter har nu analyserats, och resultatet är upplyftande: med träning kan studenterna blir bättre både på skrivande och muntlig presentation. Dessutom hjälper kommunikationsövningarna dem att förstå sitt ämne bättre. Så vilken är den magiska formeln som får det att hända?

Som i all akademisk verksamhet är nyckelordet systematik, vare sig det handlar om forskning eller undervisning. De lärare som medverkat i KomNU-projektet har därför på ett systematiskt sätt, grundat i pedagogisk och didaktisk teori, planerat, genomfört och utvärderat studenternas kommunikationsträning. Av det samlade resultatet kan vi se att det finns några faktorer som är särskilt avgörande för om träningen ska bli framgångsrik.

Först och främst behöver studenterna motivation inför uppgiften; de måste förstå vad de har att vinna på att lära sig kommunicera väl. De behöver också få reda på vad som förväntas av dem – vilket mål som ska nås, hur färdigheter bedöms och vilka kriterier som gäller. Dessutom tränas färdigheterna både bättre och mer effektivt när studenter lär av varandra, genom kamratrespons och med medstudenter som goda exempel. En annan viktig förutsättning är att kommunikationen övas i ett ämnessammanhang; då kan färdighet och förståelse utvecklas hand i hand. Det är också avgörande att kommunikationsträningens status höjs – för att studenterna ska ta den på allvar måste också lärarna göra det. Och slutligen behöver utbildningens lärare och pedagogiska ledare ha gemensamma mål och metoder i sin undervisning.

På dagens seminarium berättar vi mer om vad vi kommit fram till, och lärare från olika ämnen delar med sig av sina erfarenheter. Och vill du läsa hela KomNU-rapporten och inspireras av de många olika exemplen, då hittar du den här.

Välkommen på KomNU-seminarium!

Snart lägger vi sista handen vid KomNU-projektets slutrapport. Och om två veckor presenterar vi den vid ett öppet seminarium. Vi ska då berätta hur naturvetarstudenter har fått träna kommunikation i sina ämneskurser, och vilka effekter det har gett – både på deras färdigheter och ämnesförståelse.

Lärare från olika ämnen ger exempel från sina egna kurser, och Sara Santesson och jag som har lett projektet presenterar vår analys av det samlade resultatet och de slutsatser vi har dragit.

Så, alla ni som är intresserade av hur studenter kan bli bättre på skrivande och muntlig presentation: Varmt välkomna på seminariet!

Tid: den 9 april kl. 13.15 till 15.00

Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Sölvegatan 27 i Lund

Rapport i sikte!

Det vänds och vrids och grunnas och tänks. Tangentborden smattrar. Det bläddras, diskuteras och funderas. Analyseras och skrivs. Funderas ett varv till. Texten växer och vi upptäcker ständigt nya saker, samtidigt som vi skriver. Guldkorn som vi inte riktigt sett förut och som börjar glittra när ljuset faller annorlunda. Det är KomNU-rapporten som håller på att ta form.

I rapporten samlas erfarenheterna från den kommunikationsträning som lärarna i naturvetenskap har utvecklat för sina studenter. Idérikedomen har varit stor och övningar av alla de slag har vuxit fram: stora och små, muntliga, skriftliga, för olika mottagare och med stigande svårighetsgrad. Under de senaste terminerna har träningen genomförts och även utvärderats. Tillsammans har vi lärt oss vad som krävs för att studenter ska bli skickliga, inte bara i sina ämnen, utan också på kommunikation.

Förstås vill vi sprida de goda exemplen. Vi vill också dela med oss av alla erfarenheter, både goda och mindre bra. På så sätt hoppas vi kunna ge inspiration, konkreta tips och svar på en rad frågor till andra som vill prova. Hur lär sig studenter egentligen kommunicera? Kan kommunikationsträning ge bättre ämnesförståelse? Hur motiverar man studenterna? Hur kan man undervisa kommunikation effektivt? Hur får man tiden att räcka till respons? Vilka metoder fungerar? Och vilka är fällorna man bör undvika?

Snart finns drygt sjuttio lärares insatser, från mer än trettio kommunikationsmoment, samlade i en gemensam rapport. Nu fortsätter analysen och skrivandet, medan deadline kryper allt närmare. Och efter påsk blir det seminarium i Lund. Så ni som vill veta mer – håll utkik efter mer info och KomNU-rapport!