Vad är en bra metafor?

Det kan vara en stor utmaning att förklara komplicerade naturvetenskapliga fenomen för en lekman. Ett sätt kan vara att använda metaforer. Metaforen hjälper oss att jämföra det okända och abstrakta med något mer välkänt och konkret. Till exempel brukar man jämföra elektrisk ström med vattenflödet i en trädgårdsslang, och immunsystemets olika celler jämförs ofta med soldaters olika roller inom försvaret (för övrigt är cellen också en metafor som från början betyder ”litet rum”).

Men alla metaforer är inte lika effektiva. Det krävs eftertanke när vi väljer metafor, så att den inte ger felaktiga associationer och förvirrar i stället för förklarar. Just valet av metaforer är något som retorikstudenten Alexandra Fredriksson har undersökt i sitt kandidatarbete, en undersökning som jag har haft nöjet att handleda. Hon har analyserat populärvetenskapliga texter skrivna av studenter i molekylärbiologi för att se hur deras metaforer kan se ut.

Arbetet visar att det är relativt få av studenterna som använder metaforer i sina texter. Hon konstaterar också att de metaforer som finns kan delas in i olika kategorier. Lite förenklat kan man säga att det dels handlar om redan välkända metaforer som studenterna använder – till exempel cellvägg och immunförsvar – dels nya metaforer som studenterna själva har skapat. De nya, kreativa metaforerna är särskilt effektiva; de kan hjälpa läsaren att se fenomen och begrepp som bilder och mönster. Och ännu bättre är det om metaforerna i ett resonemang har ett gemensamt tema. Om vi fortsätter på temat immunförsvar kan till exempel metaforerna allians, plundrare och kemisk krigföring ingå i ett sådant resonemang.

Samtidigt som de valda metaforerna kan vara bra, bättre, bäst på att förklara för läsaren, kan de på motsvarande sätt säga något om skribentens egen förståelse. Det verkar rimligt att tro att det krävs en djupare förståelse hos den som lyckas bygga ett helt resonemang med väl valda metaforer än hos den som bara återanvänder enstaka metaforer skapade av andra.

Alexandra Fredrikssons kandidatarbete har nu blivit en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nordic Studies in Science Education (NorDiNa) – den finns fritt tillgänglig här!

I nästa blogginlägg ska det handla om hur undersökningens resultat kan komma till praktisk användning i undervisningen. Då ska vi se hur elever kan förstå naturvetenskapliga fenomen bättre genom att själva skapa metaforer.