Populärvetenskap - en god investering för forskaren

Populärvetenskaplig verksamhet värderas inte särskilt högt som akademisk merit – det är det vetenskapliga skrivandet som i första hand premieras. Det får till följd att det är den vetenskapliga genren som nästan uteslutande tränas, redan under utbildningen, åtminstone inom det naturvetenskapliga området.

Ändå har vi sett att en av de viktigaste förmågorna i arbetslivet är att kunna kommunicera och samarbeta över ämnes- och yrkesgränser. Vi har också kunnat se att en varierad kommunikationsträning bidrar till studenternas egen förståelse. De som får skriva populärvetenskapligt om sitt ämne upptäcker ofta nya perspektiv som gör det lättare att se helheten och förstå de olika detaljernas betydelse i ett större sammanhang.

Och det är inte bara studenter som har glädje av att skriva populärvetenskapligt. Under en kurs i våras lät vi forskare från olika ämnen vid Lunds universitet utveckla sitt populärvetenskapliga skrivande. Här är effekten precis densamma. Lektorer och professorer menar att skrivandet hjälper dem att konkretisera tankar, renodla resonemang och upptäcka döda vinklar inom den egna forskningen. En effekt som alltså inte är att förakta.

Den så kallade tredje uppgiften, att kommunicera forskning med det omgivande samhället, betraktas ibland som en plikt vi inte kommer ifrån. Ett slags välgörenhetsbidrag till det demokratiska samhället. Men det går att vända på resonemanget och se det hela från en annan vinkel. Populärvetenskap behöver inte bara vara en uppoffring för forskaren. Den betalar sig faktiskt ofta genom de oväntade insikter och nya perspektiv som den bjuder på.

Mer om detta, akademiska texter och forskningsspridning kommer det att handla på webbinariet ”Forskare, skriv för att bli läst!” den 25 september. Du har väl inte glömt att anmäla dig?