torsdag 23 september 2010

Veckans poptips: Svenska ord duger bra till vardags

Om det finns svenska namn och uttryck är de att föredra framför vetenskapliga facktermer i en populärvetenskaplig text. Latinska namn på växter och djur behöver ofta inte anges; ”tvåvingar” kan exempelvis duga bra i stället för ”Diptera”. ”Rovdjur” fungerar bättre än ”predator”, och ”landlevande” och ”vattenlevande” är lättare att förstå än ”terrestra” och ”akvatiska”. Likaså kan ”faskontrastmikroskop” ersättas med det enklare ”mikroskop”, och ”fimbrier” med det mer vardagliga ”trådar”.

Ibland kanske inte betydelsen blir exakt densamma med ett svenskt och lite mer vardagligt ord. Men det kan vara värt att fundera över om skillnaden har någon egentlig betydelse i sammanhanget. Kanske går det bra att förenkla eller generalisera en aning om det gör att läsaren lättare förstår själva poängen.

torsdag 16 september 2010

Veckans poptips: Tvetydiga enheter

När man själv är insatt i ett ämne är det självklart vad olika enheter och förkortningar står för. För en icke-specialist är det inte alltid lika givet.

Förkortningar som µg, nm och mM, som en naturvetare utan att blinka läser som mikrogram, nanometer respektive millimolar, kan vara svåra för en lekman att avkoda. Att den grekiska bokstaven my, µ, läses ut som mikro, vilket i sin tur står för miljondel, kanske inte läsaren har färskt i minnet. Inte heller att n:et i nm står för nano, miljarddel. Kanske förväxlas mM med det mer alldagliga millimeter. Det hela kompliceras ytterligare av att världen inte består av SI-enheter allenast. Förkortningen nm kan t.ex. i vissa sammanhang också betyda nautisk mil, liksom ppm både kan betyda parts per million och Premiepensionsmyndigheten (salig i åminnelse).

En god idé är alltså att skriva ut enheter i stället för att förkorta dem när man vänder sig till en bredare läsekrets. Dessutom blir texten då mer läsvänlig rent visuellt. Och allra bäst är det förstås om det går att översätta mått och enheter till något mer handfast (jfr förra veckans poptips).

onsdag 8 september 2010

Veckans poptips: Noggrannhet – inte alltid en dygd

I vetenskapliga texter är det vanligt att tal anges med stor noggrannhet. I populärvetenskapliga sammanhang är de exakta siffrorna ofta inte lika intressanta. I stället kan det vara viktigare att hjälpa läsaren att förstå om ett tal är stort eller litet och om det kanske avviker från vad vi har förväntat oss.

I följande exempel har författaren bearbetat texten och avrundat det exakta talet till ett mer ungefärligt. Hon har också lagt till ”inte ens” för att signalera att det rör sig om en relativt kort tid.

Före
Fiskarna spenderade i genomsnitt 7,7 % av tiden i vegetationen.

Efter
Fiskarna spenderade i genomsnitt inte ens en tiondel av tiden i vegetationen.

Ett effektivt sätt att åskådliggöra t.ex. mycket små eller stora sträckor, volymer eller antal kan vara att jämföra med något som är välkänt för läsaren.

Exempel
en sträcka som motsvarar åtta varv runt jordklotet
mindre än ett sandkorn
lika många människor som får plats i en jumbojet

torsdag 2 september 2010

Veckans poptips: Verba mer

En text som innehåller många abstrakta substantiv upplevs ofta som tung och vetenskaplig till stilen. Om substantiven i stället ersätts med verb och bisatser blir texten mer lättläst och bättre anpassad till den populärvetenskapliga genren.

Jämför följande två exempel där författaren har modifierat sin text.

Före
I det genomförda examensarbetet har Naturvårdsverkets generella riktvärden och de storstadsspecifika riktvärdena jämförts i syfte att undersöka skillnader i åtgärdsbehov och saneringsomfattning, samt kostnader och emissioner.

Efter
I mitt examensarbete jämförde jag de generella riktvärdena med de storstadsspecifika. Syftet var att undersökta om storstadsriktvärdena kan leda till ett minskat antal områden som behöver saneras samt om mängden massor vid en schaktsanering kan minskas och vilka konsekvenser detta kan få på kostnader och utsläpp till luften.